Blir presenterad som Mme Kyrkslatt

Jaha idag ska jag alltså vara i en etta - Klass ce1 Madame Loinsard på Ecole Primaire Jean Zay. Klasserna här heter efter deras lärare. 

Eleverna hämtas ute på skolgården.När de går in med sina väskor låter det som på en station av något slag, så got som alla har ryggsäckar med hjul på nämligen.  Artiga säger de godmorgon till mig när de kommer in i klassrummet. Jag blir presenterad som Mme Kyrkslatt. 

Dagen börjar med genomgång av närvaro och att kolla av ev meddelanden hemifrån. De som ska äta lunch i skolan den här dagen antecknas också på en särskild lista. I klassen finns ordningselever som delar ut papper med uppgifter Det är tyst och det enda som hörs är skrp av stolar och lite väskor som flyttas.

Pappret handlar om matte - Multiplikation. C visar principerna på den interaktiva tavlan med skrivstil o eleverna skriver av snyggt och prydligt i sina häften. Det handlar om multiplikation med 10 - redan i ettan! Ex 5x10 och 39 x10. pappret limmar de in i ett häfte. När de fyllt i pappret tar de fram en bok medan de väntar. Sedan rättar de genom att titta på tavlan. Jag lägger märke till att de fyller i svaren med kulspets. Nollan markeras med rött. Om eleverna ser att de har fel svar drar de ett streck översvaret och skriver rätt svar med grönt.

Så blir det högläsning ur boken de tog fram. Alla läser samma stycke högt en efter en.

Så blir det utdelning av ännu ett papper. Den här gången med övningar.  Pappret limmas in i samma häfte som matten. Nu handlar det bl.a om kopiera en eller flera meningar ur texten, som de just läste, som visar på det viktigaste i handlingen. De ska även plocka ut verb i inifinitiv, plocka ut substantiv som är frukter, skriva ner tre interrogativa satser, ändra från presens till preteritum i meningar. Med andra ord avancerad grammatik. Eleverna jobbar koncentrerat trots att det nu gått mer än 60 min sen lektionen började.

En elev ur en annan klass kommer med närvaropärmen och en från denna klass för den vidare. De är väldigt artiga när de knackar på, inget bultande och godmorgon, varsågod samt tack är det som sägs.

C hinner bra med alla eftersom de flesta klarar sig själva.

En liten flicka behöver hjälp men C ser henne inte och flickan försöker på egen hand men ser uppgiven ut. C kommenterar eleverna högt: bra, duktigt osv. Det är noga med att det ska vara snyggt i häftena, så det ska både vara prydligt skrivet och de ska ha limmat in pappren rakt. 

 När eleverna är klara med sin uppgifter sitter de och väntar utan att börja prata. De stiger upp på order och går ut på rast men ingen rusar ut förrän C öppnat dörren.

Fortsättning följer....

/Siw

Paris by night

Det blev kväll och det var dags att ta åget mot Paris. Jag kände en viss oro när det började bli dags att tafarväl av Perrine och åka mot Paris för att där ge sig ut i Parisnatten med bagage och byta till lokaltåg. Vänne rhade varnat mig att folk inte kan tala engelska eller vägrar prata engelska  så ajg komme rinte att få hjälp med att hitta. Oerhört trött var jag också efter en hel dag med nya intryck och att berätta om Finalnd, Åland och vårt skolsyste en hel dag.
Det var inte mycket folk på tåget, som den här gången var ett långsammare tåg än på ditresan. Det tog 1,5 h till Paris så jag hann somna en stund och var redo för utmaningen: släpa kappsäck uppför trappor på en mörk bakgata i Paris. Allt gick bra: Jag fick hjälp att gå åt rätt håll, gentlemän såg mitt dilemma och bar min kappsäck uppför trapporna både på gatan och vid stationen. hjälpsamma människor svarade på mina oroliga frågor om jag var på rätt plattform så jag satt fortare än jag trodde på ett lokaltåg på väg ut till Pontault Combault.
Där blev jag mött av Corinne, som offrade en del av sin nattsömn för att skjutsa mig till hotellet. Skönt att vara på hotellet och skönt att veta att fransmän är vänliga, artiga och hjälpsamma.
Men först måste jag ju testa att Wifin fungerade förståss för nu hade jag ju varit utan kontakt med omvärlden sen tidigt på morgonen och då känns det inte riktigt så ba för min del! Så fort jag fick den att fungera somande jag sött, utan att orka börja uppdatera bloggen. Alltså var jag hjälplöst efter redan från början, men skam den som ger sig!
/Siw

Olika sätt att se på lydnad - bestraffning

Jag fick under måndagen tydligt se olika former av bestraffning för störande beteende:

 Varje elev har en bok som alltid ska finnas med i väskan – och det gör den verkligen för ingen elev törs lämna den hemma. Det är en bok som följer med eleven under ett helt skolår där allt antecknas från förseningar, dåligt uppförande, besök hos skolsyster m.m. Varje anteckning måste föräldrarna skriva under. Med anledning av den aktuella debatten om tillrättavisningar noterade jag noga de olika former av tillrättavisningar jag såg, och då speciellt denna lektion när jag inte själv var aktiv. Att elev skulle slå till en lärare, som jag läste om idag, är något som är helt främmande här i Frankrike. Dåligt uppförande kan rendera i relegering för viss tid här, men vilket uppförande det kan röra ig om fick jag inte riktigt klart för mig.

Exempel på en sådan bok, där jag valt att täcka över namnet pga sekretess

En elev blev tillrättavisad för att han bör jobba tystare och mera effektivt. Tillsägelsen hjälper inte och då får han stiga upp och ställa sig i en knut och skämmas. Detta för att han varit lite orolig och inte jobbat på som han skulle. Detta renderar direkt en anteckning i boken. Jag noterade att han stod  i knuten ca 25 min. Detta är ju förlorad arbetstid för honom, men han ifrågasätter inte tillrättavisingen eller bestraffningen.
Eleverna måste vara trötta eftersom de inte fått något att äta sen kl 12 o klockan är nu 17.  Visst finns en oro men inget högt prat. Ser inga mobiler bara enstaka minräknare. Fler elever får tillsägelse och då blir det anteckningar i böckerna. När de är klara sitter de tyst o bara väntar. Ingen säger ngt om att det drar över tiden 5 min. när det är slut säger alla artigt adjö.
/Siw

Skoldag 1 fortsätter

Det var ett fint landskap vi åkte igenom och vi stannade till och jag fick ta några bilder. Champagneodlingarna klättrade uppför sluttningarna där nu de nedklippta vinstockarna stod i rad efter rad. 

Det lär finnas flera hundra champagneodlare/champagnemärken. Det går att leva på en mindre areal. De stora kända märkena har ett krav att ha exakt samma smak år efter år så där är man ”tvungen” att sätta l olika tillsatser för att smaken ska bli lika, medan bland de små varierar smaken, de är billigare men betydligt mera prisvärda. Branschen är väldigt konjunkturkänslig så detta påverkar även skolan då föräldrar riskerar att bli arbetslösa.

Vy över Dormans

.

Vi kom till Dormans lagom för att äta lunch. Lärarna betalar för lunchen men de får sätta sig i ett eget rum avskilt från det rum där eleverna äter. Förutom två rätter: kött eller fisk att välja på så var det frukt, bröd och efterrätt. 

Smakfullare äter jag varje dag i skolan hemma men det var bra att försöka äta för jag anade att det skulle bli långt till nästa tillfälle till mat.

 Elevernas matsal. Jag valde att fotografera hela dagen utan att elverna syns eftersom jag inte hade lov att publicera bilder på eleverna.

Så var de dags att börja lektionerna och jag berättade om Finland, Åland och hur det är att gå i skola på olika sätt lektion efter lektion så jag kände mig som en papegoja. Nu hade jag också lärt mig att presentera mig som Mme Kyrkslatt. Jag upptäckte redan under dagens första lektion att de inte kände till förnamnet på Perrine utan de kände henne som mademoiselle Chauderlier.

När vi gick mot klassrummen - vi bytte klassrum så gott som varje lektion var det oändliga korridorer och låsta dörrar vi skulle passera.

Den klass som jag minns bäst var den som är med i samma e-Twinnigprojekt som min klass och som har stora inlärningssvårigheter, men de var så spontana. Dessa elever kunde jag också skoja lite med. Annars är avståndet lärare – elev mycket tydligt här. Inte för att jag tycker att man som lärare ska vara kompis med sina elever, men med humor och värme kommer man långt. Jag tycker att det ändå går bra att visa vem det är som bestämmer i klassen.

Jag återkommer om bestraffningssystemet, som jag fick se prov på under denna dag. Det ju är verkligt aktuellt i och med händelsen i Finland och tydligen har det inträffat något liknande i Jönköping.

Aslutar istället med några bilser från skolgården och från ett tomt lärarrum vid skoldagens slut halv sex!

/Siw

Första skoldagen - Secondary school - startar i Montmort-Lucy

Denna första dag var ägnad åt secondary school och jag fick följa Perrine Chauderlier som undervisar i engelska på två olika skolor. I Frankrike är det så att när du har gått din lärarutbildning är du garanterad jobb men de kan skicka dig i princip vart som helst. Perrine hade haft tur för hon fick vara kvar i sin hemtrakt men hon visst inte från år till år vilka skolor hon skulle undervisa på och för vilka grupper. Hon undervisar på två olika skolor och Schemat för måndagen såg ut enligt följande:

:

8:30-9:25 : Montmort : 4eA (English class for 13 year-olds- 20 pupils)

9:25-10:20 : Montmort : 4eB (another English class for 13 year-olds)

12:30-1:20 : Dormans : 3e (group teaching for pupils having trouble in English-14 years old)

1:30-2:25 : Dormans : 5e (English for 12 years old - 30 pupils)

2:25-3:20 : Dormans : 6e SEGPA (English for 11 years-olds with learning disabilities-4 pupils)

3:35-4:30 : Dormans : 5e (English for 12 year-olds)

4:35-5:30 :  Dormans : homework help (11-12 year-olds)

Således startade vi tidigt för att köra en halvtimme från Epernay till Montmort-Lucy där skolan var liten och hotades av nedläggning med jämna mellanrum. 

Skolan i Montmort-Lucy utifrån

Lärarrummet

Vi började morgonen med att jaga en projektor så att jag skulle kunna visa och berätta om Finland, Åland och hur en åländsk skoldag såg ut. Vi lyckades hitta en av två som fanns på skolan. Den blev att balansera den på en pulpet så bilden blev minimal. De hade inte Power Point så det var tur att jag konverterat till pdf. När skolklockan ringde gick vi ut och hämtade eleverna som väntade ute på skolgården. Eleverna lyssnade artigt och hade också preparerat med frågor – som jag hade svårt att förstå pga att deras uttal är väldigt franskinfluerat. Båda lektioner följde på varandra utan rast emellan. I slutet av varje lektion fick de en stund att jobba med sin ordinarie engelskundervisning.

Där, liksom hos oss, antecknar eleverna i loggböcker/kalendrar

Eftersom det inte var flera lekioner i denna sal den här dagen ställdes stolarna upp på borden.

Kände att jag behövde en paus och den fick jag då vi åkte vidare till Dormans.

/Siw

I champagneriket

Framme i Epernay - Champagenstaden framför alla andra. Åte franskt snabbtåg från flygplatsen till Champagne Ardenne och det gick verkligen fort. Blev mött av Perine vid tåget. Hon skjutsade mig via hotellet och sen har vi suttit och diskuterat skola och undervisning i hennes nyinköpta hus. Huset är ett renoveringsobjekt och bland det första jag möttes av var en likadan elmätare som vi hade förr i mitt barndomshem.
Det var mycket intressant att höra om hur lärana i Frankrike först får samla efarenhetspoäng genom att bli placerade på olika skolor utan att ha möjlighet att själva välja. När de har samlat tillräckligt mycket erfarenhetspoäng kan de så småningom få bli kvar på en skola. Arbetslösheten bland föräldrana påverkar också barnens intresse för att lära sig i negativ riktning. Bra diskussioner inför morgondagen, då jag ska följa Perrine på två olika skolor.
Väl tillbaka på hotellet fick jag leta ett tag innan hittade överlakanet  - det var så väl nerbäddat att det till och med låg under kuddarna.Blev lite orolig ett tag hur det var tänkt att jag skulle sova. När jag nu således lyckats inta sängen är det lika bra att försöka sova för det blir tidig väckning imorgon bitti om jag ska hinna med frukost innan vi ska åka.
/Siw

Nu är det dags!

Jaha så har nu stunden kommit då jag ska få ta en närmare titt på det franska skolväsendet. Ett aber är det: undervisningen sker förståss på franska. Under den tid jag förhörde mina döttrar på deras franska ord fastnade det ju några ord och ett slog det mig att jag kommer att ha nytta av när jag packade igår kväll: collant (strumpbyxor), men annars är det inte så många ord franska jag kan så vi får väl se hur det går...

Morgnen började med att det inte kändes speciellt trevligt att stiga ur sängen när jag såg ut genom förnstret i morgongryningen - det hade kommit snö. Men så kom jag på att jag får ju åka iväg från detta och det kändes genast bättre.
I Mariehamn imorse i väntan på bussen var det verkligen ödsligt.

Ombord på färjan träffade jag flera bekanta och också en av mina elever. Jag hade också sådan tur att en arbetskollega var med och skulle just till Arlanda, så jag fick skjuts direkt dit. Skönt att slippa släpa kappsäcken på bussarna. Kappsäcken blev liksom lite tung när jag packade in de stora böckerna med fina bilder över Åland som jag ska ge som present. Lite nervöst var det om kappsäcken skulle vara för tung, men ingen sa något när jag checkade in den. 

Nu ska jag gå igenom power pointen om Åland och Finland som jag tänker visa imorgon. Jag ämnar återanvända den som mina elever gjorde på engelska ifjol, eftersom de gjorde ett mycket bra jobb med den. 

Sen är det nog dags att dra sig mot gaten. 

/Siw